viltspår med förhinder

Det börjar bli mörkt o lite småkulet ute nu, väldigt trist för det innebär att viltspår träningen går mot årets slut.. Jag kom osökt att tänka på en lite små lustig sak som hände mig för runt 2 år sedan. Hade gått en viltspårkurs med Jacko i Gävle och det var sista gången om jag inte minns helt fel. Det var höst o började bli mörkt i skogen( vi gick kvällstid). Kursledaren hade lagt ett full långt spår, men utan snitzlar och vi skulle då gå detta spår. Jag var lite tveksam, gillar väl inte direkt att trava in i en okänd skog när det börjar mörkna samt utan snitzlar med en egensinnig terrier som inte var klockren ännu.
Men hon pekade inåt skogen o gav en vag beskrivning av vart spåret gick och så gav vi oss i väg.. Jacko spårade fint första 150 meterna, sedan kändes det som att han var av spåret.. så jag bröt honom och gick tillbaks där jag trodde spåret gick. Han slängde sig i det o drog över ett dike, det kändes fortfarande galet på något vis.. jag hade en uppfattning att han växlat över på grävlingsspår då vi passerat väldigt nära ett gryt. Men jag hade inte så stora valmöjligheter då inga snitzlar fanns, till slut var vi ute på en väg och jag hade inte en blekaste aning var vi befann oss. Ringde kursledaren, fick bekräftat att vi gått helt galet, hon funderade länge o väl vilken väg jag stod på, men det var en kurs kamrat som kom på det då jag nämnde att jag såg en mast på lite håll. Hon sa åt mig att gå vänster på vägen :vänster ??? sa jag , det känns mer som att jag borde gå höger enligt min "inbyggda kompass" . Men hon framhöll att jag skulle gå vänster o de skulle komma o möta mig med bilen.. Gick tveksamt åt det håll jag var anvisad.. traskade på ett antal hundra meter och skogen blev bara mörkare o tätare.. det kändes helt fel ! Så jag bestämde mig för att trots allt vända, gick nog någon km och slutligen såg jag de efterlängtade bil lysena ! Så otroligt lättad jag blev. Och jag hade rätt från början det var höger jag skulle gå ute vid vägen. Riktigt mörkt hade det hunnit bli och Jacko hoppade tacksamt in i bilen, han var trött. Nåja historien slutade lyckligt, och Jacko är ju svensk viltspår champion nu för tiden, så träning ger resultat. Samt ger jag mig inte ut själv i skogen o tränar en orutinerad hund utan att ha snitzlat spåret, det är helt bortkastad träning jag måste ju verkligen veta att hunden är på spåret som är lagt. Jag vill ju kunna korrigera felaktigt beteende under träningen, vilket är mycket svårt om jag själv inte vet var spåret går.